DIARRÉ OCH KRÄKNINGAR

Bakgrund

Magsjukdomar med kräkningar och diarréer - gastroenterit, orsakas till 95 % av virus. Det drabbar barn svårast i den period då moderns överförda immunskydd slutat verka tills barnets eget skydd har byggts upp dvs i åldern 1/2 - 4 år och mest under den kalla årstiden. Gastroenteriten botas av kroppen själv, den går vanligen snabbt över, men vätskeförlusterna måste ersättas eftersom barn är särskilt känsliga för vätskeförluster. Därför är det viktigt att ge en behandling som skyddar mot detta och påskyndar tillfrisknandet. Om barnet orkar leka och kan kissa är det ej påtagligt intorkat. Är barnet trött och har torr blöja är det risk för intorkning.

OBSERVERA
  • Om barnet är under 3 månader
  • Om barnet har någon kronisk sjukdom som tex diabetes, njursjukdom el dyl.
  • Om barnet bara har kräkningar kan orsaken vara något annat, tex invagination (tarmvred)
  • Om barnet vistats utomlands.
  • Om det finns blod i avföringen
  • Om barnet är allmänpåverkat, endast kissat 1 eller 2 gånger på dygnet eller gått ner 10% i vikt

OBS barn under 1 - 1½ år kan se bedrägligt pigga ut men ändå ha en stor viktförlust (10%) med hyperton dehydrering. Dessa barn utgör en riskgrupp och skall inremitteras!

Målsättning

Att ersätta fr.a. vätskeförluster men även salt- och näringsförluster.
Att så snart som möjligt återgå till normalkost och därigenom påskynda tillfrisknandet.

Vätskebehovet bestäms av
  • Barnets vikt
  • Vätskeförlusterna. - Hur mycket förloras. Kräkningar och diarréer?
  • Temperaturen. Vid hög feber krävs större vätskemängder

Normalt vätske
behov första - dygnet
  • De minsta spädbarnen behöver ca 150 ml/kg och de större ca 100 ml/kg kroppsvikt och dygn.
  • Räkna således med ca 125 ml/kg kroppsvikt och dygn.
  • Ett grovt mått är "en kopp för varje diarré"
  • Ge ej exakta vätskemängdsråd till föräldrarna. Bed dem hellre kontrollera att barnet kissar, väg barnet upprepat.
  • Vid feber - ge paracetamol (Alvedon, Panodil mfl) - sänkt temperatur minskar vätskebehovet

Barn som
ammas

Fortsätt amma och amma oftare än vanligt. Om barnet inte vill suga, pumpa ur och mata med sked. Som extra vätska kan vatten ges.

Barn som inte
ammas

1. De första timmarna efter insjuknandet:
Ge vätska i form av vätskeersättning, hemlagad eller Sempers vätskeersättning, som finns att köpa på apotek. Skall ej ges till barn under 2 mån ålder utan läkar-ordination. Enbart vätskeersättning bör ej användas mer än 8-12 timmar.

Hemlagad vätskeersättning se recept.

Ge små mängder ofta, med sked, (gäller särskilt vid kräkningar).

Ge 1/2-1 dl per timme, om detta går bra kan man öka vätskemängderna och ge mer vätska åt gången.

OBSERVERA

Om barnet börjar kräkas igen, återgå till den tidigare vätskebehandlingen
Om kräkningarna likväl fortsätter, skall barnet bedömas av sjuksköterska eller läkare.

 

2. När kräkningarna/diarréerna avtagit/upphört:

Återgå till normalkost = tidigare kost - undvik dock söta saker. Ju mer mat, desto mer diarréer men också snabbare utläkning i och med att kroppen får mer näring.

 

3. Om diarréerna fortgår i mer än 1 - 2 veckor:

Detta kan bero på en övergående laktos (mjölksocker) intolerans och mjölkintaget bör minskas. Om ej effekt eller återkommande besvär skall läkare kontaktas.

RECEPT på hemlagad vätskeersättning:

1 liter kokat avsvalnat vatten eller svagt the
2 matskedar druvsocker eller vanligt socker
1/2 tesked salt

Kan smaksättas med litet saft av pressad apelsin/citron eller med max 2 teskedar koncentrerad fruktjuice

OBS! Använd måttsatts.
Tag alltid strukna mått. Smaka av före serveringen - är det saltare än tårar är det för salt

 

 

Långvarig, lös avföring hos småbarn

Många småbarn går långa tider med 2-5 lösa ibland slemmiga avföringar dagligen. Ofta finner man delar av det barnet ätit i avföringen. Barnen är f ö pigga och glada och i full lekaktivitet. Dessa barn bekymrar ofta föräldrar och daghemspersonal. Olika dieter kan ha prövats utan effekt.

I första hand bör man väga och mäta barnet och konstatera att barnet växer bra och inte "fallit ur sin tillväxtkanal". Barnen kan behöva undersökas av läkare, som får bedöma om särskilda prover behöver tas tex avföringsprover (salmomella, giardia mm)

Vid misstanke på hög kopparhalt i vattnet kan man spola i kranen ett tag innan.

Lös avföring efter "magsjuka"

Sedan det akuta tillståndet gått över kan lösa avföringar ibland finnas kvar i flera veckor. I denna situation hjälper inte särskild diet, utan barnen kan få normalkost.

Övergående intolerans mot mjölksocker (laktos)

Ibland kan orsaken vara en övergående oförmåga i tarmen att ta hand om mjölksocker. Man kan då rekommendera mat utan mjölk en vecka eller byta till låglaktosvälling.

Födoämnesallergi/intolerans

Allergi mot beståndsdelar i maten kan ge långvariga lösa avföringar. Under spädbarnsåret är det oftast komjölk som orsakar allergiska besvär, senare frukter, bär, morötter eller tomater ( även tex i ketchup) - oftast ospecifik intolerans som ej säkert är en allergi.. Tänk på att även lättgröt och youghurt ofta är fruktblandad.

För litet fett

Särskilt de minsta barnen kan få för litet fett i maten, särskilt om man prövat olika former av diet t ex efter en "magsjuka". Pröva ökad mängd matfett i maten en kortare tid

Andra orsaker

Konserveringsmedel i mat och saccharosersättningar i medicin kan vara lösande. Tag även reda på om barnet äter ovanligt mycket frukt, messmör eller mesost. En del barn är extra känsliga för fibrer eller får mera fibrer än vad man i åldern klarar av!

Ingen känd orsak. Piggt barn.

Ett fåtal barn blir inte bättre och man hittar ingen påtaglig orsak. Föräldrar och daghemspersonal blir lätt trötta och irriterade på detta. Om barnet är piggt och aktivt får man accepera situattionen och försöka ha tålamod. Tillståndet går över och efter tre år är de flesta bra!

.