SJUKA BARN
Hälsorisker och hälsovård för barn i förskola
När kan barnet komma tillbaka
När kan barnet vara ute
Hur stor är smittrisken
Hur förhindra smittspridning
Medicinering på förskolan
Inomhusklimat på förskolan
BVC och förskolan
|
SJUKA BARN Hälsorisker och hälsovård för barn i förskola När kan barnet komma tillbaka När kan barnet vara ute Hur stor är smittrisken Hur förhindra smittspridning Medicinering på förskolan Inomhusklimat på förskolan BVC och förskolan |
Dessa råd är de som f.n gäller för hälsovårdssamarbetet barnhälsovård/förskola.
Socialstyrelsen utreder dock f.n detta och nya anvisningar är att vänta inom kort.
Framför allt små barn på förskolor är statistiskt oftare sjukare än sina kamrater som vistas i hemmet Du kommer säkert många gånger att ställas inför frågan: Är mitt barn tillräckligt friskt för att vistas i grupp med andra barn?
Det är viktigt att utgå ifrån barnets behov. Det ska inte vara personalens eller föräldrarnas behov
som avgör om barnet ska stanna hemma.
Ett sjukt och hängigt barn bör få tillgång till ett knä att krypa upp i.
I en barngrupp är det ofta stimmigt och många barn konkurrerar om personalen.
Då Ditt barn vistas i barngrupp ska det vara så piggt att det orkar delta i de ordinarie aktiviteterna.
Generellt kan man säga att det är barnets allmäntillstånd som avgör.
Det vill säga hur barnet åter, sover och orkar delta i de vardagliga aktiviteterna avgör när ett barn ska vara hemma.
Många gånger kan ett barn vara aktivt hemma men orkar inte vara med i barngruppen.
Du som förälder är expert på Ditt barn och kan göra de rätta bedömningarna på hemmaplan. Personalen, som dagligen ser barnet i grupp, har som uppgift att bedöma om Ditt barn orkar med gruppgemenskapen eller inte.
Det är viktigt att Du som förälder rådgör med personalen om Du känner Dig osäker. Efter en längre sjukdomstid kan det vara klokt att låta barnet vistas kortare tid i barngruppen de första dagarna.
Föräldraförsäkringen ger Dig möjlighet att ta ut fjärdedels och halva dagar för vård av barn.
Om Du känner Dig tveksam till barnets diagnos och behandling kan Du kontakta sjuksköterskan på barnavårdscentralen, som gärna ger råd och hjälper Dig bedöma barnet.
Är Ditt barn sjukt mer än 7 dagar kräver försäkringskassan ett intyg som sjuksköterska eller läkare kan skriva.
Den ökade sjukligheten består framför allt av okomplicerade övre luftvägsinfektioner.Orsaken till att förskolebarn oftare är förkylda kan vara:
Virusinfektionerna smittar första dagen. För att kunna minska spridningen hjälper det inte att skicka hem
barnen när de blir sjuka - utan det är snarare en fråga om att minska mängden virus och öka motståndskraften.
Det vill säga enkla hygienregler och en regelbunden utevistelse.
Sammanfattningsvis gäller
Det är omöjligt att ge regler för alla situationer. Till sist måste vars och ens allmänna omdöme få vara
avgörande. Det väsentliga är att alla förskolor, barnavårdscentraler och läkarmottagningar har samma grundregler
att utgå ifrån.
Ett akut sjukt barn orkar inte med den vanliga gruppsamvaron och bör vårdas i hemmet.
Ett barn som blivit sjukt under dagen bör således hämtas. Ur smittosynpunkt spelar det knappast någon roll om
barnet är kvar, eftersom vanliga virusinfektioner (snuva, hosta, ont i halsen, maginfluensa) redan har smittat när
sjukdomen bryter ut.
När kan barnet komma tillbaka till förskolan efter sjukdom?
Vid infektionssjukdomar kan allmänt sägas att barnet bör återgå till gruppen när det är feberfritt
och man bedömer att det kan orka med
Observera att ett barn som antibiotika- (penicillin)behandlas inte är smittfritt förrän barnet fått i sig medicinen i
minst två dygn.
Däremot är pågående antibiotikabehandling inget hinder för att ett barn är med i gruppens alla aktiviteter.
Efter en akut tarminfektion (diarré) bör avföringen vara så gott som normal innan barnet återkommer till förskolan.
Vissa barn har lösa avföringar för jämnan eller under lång tid ibland beroende på frukt och bärsäsong eller ökad
känslighet för fibrer eller mjölk. Dessa barn kan vara med i grupp på vanligt sätt.
Barn och personal som har tarmsymtom efter utlandsvistelse, bör lämna avföringsprov för salmonella och dysenteri
och avvakta negativt odlingssvar före återgång till förskolan.
När barnet återkommer till förskolan, d v s är feberfritt och orkar med gruppsamvaron, så är det som regel
ingen risk att gå ut.
De flesta sjukdomar är enkla virusinfektioner (t ex snuva, hosta, ont i halsen). Dessa infektioner smittar redan innan
de bryter ut. Isolering av barn för att förhindra spridning av smitta är därför för det mesta meningslöst.
Man åstadkommer istället en långvarig infektionsperiod på förskolan utan att antalet sjuka barn minskar.
Om barnet är feberfritt och piggt som vanligt så kan barnet vara i förskolan utan risk för de övriga barnen.
Samma huvudregel gäller även vattenkoppor, kikhosta och andra vanliga infektionsjukdomar.
För barn med mer speciella infektioner, som t ex hepatit-B bör förskoleplacering ske efter samråd mellan förskolan,
föräldrarna, ansvarig läkare och barnhälsovården. Viktigt är att förskolans personal och barnets föräldrar får ordentlig
information. Denna bör ges av den läkare som känner familjen och har ansvaret för uppföljningen.
Hur förhindra infektioner och smittspridning?
Bästa sättet att förhindra infektioner är att hålla på några enkla hygienregler för barn och personal:
Som regel kan barnens medicinering skötas i hemmet genom att medicinen ges morgon och kväll. Oftast kan
behandling med salva mot eksem och liknande skötas på samma sätt. Vissa barn med särskilda sjukdomar kan
behöva tätare medicinering. Överenskommelse får göras mellan föräldrar och förskolepersonal i varje enskilt fall.
Medicinen skall vara inlåst och en särskild person på förskolan skall vara ansvarig.
Tandborstning sköts med fördel i hemmet. Det kan dock ha ett pedagogiskt värde att borsta tänderna på förskolan.
Under senare år har en del daghem drabbats av miljöproblem i form av så kallade "dagissjukan".
Symtom kan visa sig både hos personal och barn i form av bl a illamående, ögon-, näs-, halsirritation, huvudvärk,
hudrodnad, och allmän trötthet.
Frisk luft är en hälsofaktor av stor betydelse. De förskolor som har fläktstyrd från- och tilluft bör förvissa sig om att
fastighetsförvaltaren sköter anläggningen väl och lär ut till personalen hur den fungerar.
Det finns förskolor som inte har mekanisk ventilation. Där kan det vara nödvändigt att en gång i timmen öppna fönster
5 minuter och vädra ut precis som man gjorde förr i skolorna.
En van fastighetsskötare eller skyddsingenjör på företagshälsovård spårar lätt orsaken till dålig lukt i lokaler. När dålig lukt
uppstår finns det anledning att höra av sig så snart som möjligt eftersom en fuktskada kan vara på gång som orsakar sanitär
olägenhet och skadar huset. Ibland rör det sig om så enkla saker som otäta anslutningar tillavloppet under diskbänkarna eller
en krukväxt där jorden börjar multna.
Man känner idag flera orsaker till att inomhusklimatet på en förskola inte upplevs som tillfredsställande.
Dålig luft går ofta lätt att spåra. Kontakta därför i tid fastighetsförvaltaren och be att få en översyn av inomhusklimatet.
Fastighetsförvaltaren eller förskolan kan sedan vid behov kontakta företagshälsovården.
Barnavårdscentralen och förskolan
Barnavårdscentralen ansvarar för hälsovården i förskolan.
Sjuksköterskan har därför regelbundet kontakt med förskolan. Vid hennes besök har Du som förälder möjlighet att vara med,
om det är något speciellt Du vill diskutera. Det kan gälla Ditt barns utveckling, infektioner eller andra funderingar.
I de fall där personalen upplever att Ditt barn har något hälsoproblem, som bör diskuteras med barnavårdscentralen,
kommer Du givetvis att kontaktas först.
Som förälder informeras Du om andra barns sjukdomar endast om det har praktisk betydelse ur smittosynpunkt -
eller något annat skäl till att alla bör informeras. Barnets föräldrar har då givetvis gett sitt tillstånd.
Tillbaka till dokumentets början