RÅD VID VANLIGA SYMPTOM

 

 

 

DIARRÉ / KRÄKNING

 

Se tarminfektion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FEBER

Som feber räknas temperatur över 37,5 på morgonen och över 38,0 på kvällen. Men även ett feberfritt barn kan känna sig sjukt. Det viktigaste är att rätta sig efter hur barnet mår.

 

HEMMA? Barn med feber ska vara hemma. Låt gärna Ditt barn få en feberfri dag hemma inan det återgår till barngruppen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HALSONT

 

Halsont beror på en infektion i svalget.

 

Små barn kan inte alltid tala om att de har ont i halsen. 

Tecken på halsinfektion kan vara att barnet inte vill äta eller dricka, har feber, ibland kräkningar eller magont.
Har barnet hög feber och halsont mer än ett par dagar kan det vara en bakteriell infektion förorsakad av streptokocker.
Streptokocker kan ibland ge besvärliga epidemier bland barn.

Meddela därför personalen om Ditt barn får sådan infektion. Om flera barn i gruppen samtidigt får symptom som kan tyda på en streptokockinfektion, kommer i regel sjuksköterskan från barnavårdscentralen till barngruppen och undersöker barnen. Vid behov tas svalgodling.

HEMMA? Efter två dygns antibiotikabehandling kan barnet återgå till gruppen om det orkar med gruppsamvaron.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HOSTA

 

En del barn får hosta i samband med vanliga förkylningar. Vid lindrig hosta kan barnet som vanligt gå till barngruppen.

Det är emellertid viktigt att höra efter hur barnet klarar gruppaktiviteterna, då hostan för många förvärras i samband med ansträngning.

Vid långvarig hosta bör barnet undersökas av läkare.

HEMMA? Barn med lindrig hosta, utan feber, kan vistas i barngrupp.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SNUVA

 

Snuva är i början klar och kan övergå i tjock grön snuva efter en tid. Kortvarig snuva utan allmänpåverkan
är ingen orsak att hålla barnet från barngruppen.

Snuva är i regel en virusinfektion och kräver ingen speciell behandling.

 

Läkarundersökning rekommenderas om:

 tjock och grön snuva inte går över som vid en vanlig förkylning. Bakterieinfektion?

 näsan ringer ständigt. Allergi?

 

HEMMA? Snuva utan feber eller allmänpåverkan är inget hinder att gå till förskolegruppen.

 

 

 

 

 

 

 

 

FÖRKYLNING (luftvägsinfektion)

 

Inkubationstiden (Inkubationstid = tiden från smittotillfället tills sjukdomen bryter ut.) varierar och är oftast bara någon dag.

Orsakas i regel av virus och smittar innan symptomen bryter ut, varför det inte går att förhindra, att denna typ av smitta sprids i en barngrupp.

HEMMA? Allmäntillståndet är avgörande för om barnet kan vara i barngruppen. Barnet ska orka deltaga i aktiviteterna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

GIARDIAINFEKTION (tarminfektion)

 

Inkubationstid vanligen 7-10 dagar.

Orsakas av en tarmparasit. Sjukdomen kan ibland ge diarré, men kan också ge diffusa symptom som t ex viktstillestånd.
Barnet bör behandlas, varför läkare ska kontaktas., Barn i en barngrupp kan smitta varandra,
varför Du ska berätta för personalen om Ditt barn fått denna sjukdom.

 

HEMMA? Ja, tills behandlad och symptomfri.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HALSFLUSS (= tonsillit)

 

Inkubationstid 2-7 dagar.

Halsont och feber. Ofta beläggningar på halsmandlarna. Av och till magbesvär.
Halsfluss är en streptokockinfektion och ska antibiotikabehandlas (oftast ges penicillin), varför läkare bör kontaktas.

HEMMA? Ja, i minst 2 dygn efter insatt antibiotikabehandling för att bli smittfri. Barnet kan sedan återgå till barngruppen då det orkar deltaga i aktiviteterna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

"HAND, FOT OCH MUNSJUKA" - HÖSTBLÅSOR

Inkubationstid 3-5 dagar

Virussjukdom, som ger feber samt blåsor i munnen, på händerna och fötterna. Inträffar i slutet av sommaren och i början av hösten varför namnet höstblåsor har föreslagits. Kallas av och till felaktigt "mul- och klövsjuka", men har inget samband med denna sjukdom, som endast drabbar djur.

 

HEMMA? Ja, då barnet har feber, men kan återgå då det är feberfritt och orkar vara i barngruppen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HEPATIT A (gulsotssjukdom)

Inkubationstid 2-6 veckor.

Symptomen är trötthet, aptitlöshet, illamående och magont. Dessutom kan hud och ögonvitor bli gulaktiga.
I regel smitta via vatten eller mat vid utlandsresa. Smittar även från person till person, varför risk för smitta
inom barngrupp finns. Då någon i gruppen insjuknat får alla barn och all personal i en grupp gammaglobulin
för att inte fler ska insjukna.

Barn som hälsar på bekanta/släktingar söder om alperna bör före resan ta gammaglobulin
dels för att de inte själv ska bli sjuka, dels för att förhindra smitta vid hemkomsten.
(Vaccin finns för vuxna, sannolikt snart även för barn.)

 

HEMMA? Avgörs av barnets läkare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HEPATIT B (gulsotssjukdom)

Inkubationstid 2-6 månader.

Barn smittade vid födelsen eller tidigt i livet kan bli kroniska virusbärare, dvs vara bärare av smittan upp i vuxen ålder.
Barnet själv har inga symptom, men viss risk för smitta via blod föreligger, dock mycket liten risk för smitta inom barnomsorgen.
Kroniska virusbärare kan därför vistas inom barnomsorgen.

 

HEMMA? Nej.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HUVUDLÖSS

Det är en 2-3 mm stor grågul insekt, som sprids genom direkt kontakt. Lusen kan varken hoppa eller flyga!

Det finns inga bevis för att huvudlöss har något samband med bristande hygien. Löss trivs tvärtom i rent hår.

Huvudlöss sprider inte sjukdomar.

Den som har löss vet i regel inte om det. Den som får löss vet i regel heller inte om det. Därför finns ingen saklig grund för vare sig skuld - eller skamkänslor. Det är med andra ord sällan eller aldrig någons "fel" att huvudlöss sprids.

Det är inte bara barn som får huvudlöss, utan även vuxna som ofta är en förbisedd spridningskälla.

Spridning av huvudlöss: Lössen är helt beroende av blodet och värmen i människans hårbotten. Nära kontakt huvud mot huvud är inte tillräckligt lång tid (1 minut eller mer) är den enda spridningsväg vi har att praktiskt räkna med. Övriga spridningsmöjligheter är av mer teoretiskt intresse.

Huvudlöss sprids endast från människa till människa.

Varningssignaler och kännetecken: Det faktum att det pratas om någon i den närmaste omgivningen har huvudlöss är en signal till ökad uppmärksamhet.

Det är svårt att se levande löss och levande ägg i håret. Utkammade levande löss är det säkraste tecknet. Även ömsade skinn (liknar lössen) är säkra tecken. Svart pulver (liknande finmalen peppar), på till exempel kudden, kan vara avföring från huvudlöss.

Vita lusäggsskal (de så kallade gnetterna) på hårstråna avslöjar när äggen kläcktes. Ett avstånd på 2 cm från hårbotten betyder äggkläckning för 2 månader sedan, 3 cm betyder 3 månader och så vidare.

Klåda i hårbotten beror i de flesta fall på annat än huvudlöss.


Diagnos
: Det viktigaste instrumentet för diagnos är en finkam (kan köpas på apotek). För att man lättare ska upptäcka de utkammade lössen, kan kamning ske över ett vitt papper, en spegel eller liknande. Ett annat sätt är att fukta håret, vilket gör att lössen fastnar i kammen.

 

Behandling: Endast de som har huvudlöss (fastställs genom finkamning) behandlas med läkemedel. Dessa utgörs idag nästan uteslutande av så kallade pyretroider (en grupp bekämpningsmedel) som i rekommenderade doser visat sig effektiva mot huvudlöss men ofarliga för människor. Nu mest aktuella preparatet heter Nix - apoteket ger råd.

 

Personer som behandlas, liksom övriga i familjen, daghemsgruppen, klassen och så vidare, kontrollerar sitt hår med finkam regelbundet under de närmaste 14 dagarna (räknat från den dag då behandlingen påbörjats av dem som har löss). Skälet är att lössens ägg normalt kläcks efter ca 1 vecka, men att det ibland ta ytterligare några dagar.

 

HEMMA? Behövs ej om denna metod används.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SVINKOPPOR - IMPETIGO

Är en bakteriell infektion med sår framför allt runt näsan, kring munnen och ibland nagelbanden.

 

Sårskorpan tvättas bort helt ochhållet med tvål och vatten, Bakteriedödande salva (receptbelagd) stryks på ytan.
Behandlat morgon och kväll blir det bra på 2-3 dagar. Vid utbredda förändringar krävs penicillinbehandling -
kontakta BVC-sköterskan, vårdcentralen eller barnets läkare vid tveksamhet.

 

HEMMA? Ja, tills såret är läkt och huden ser slät och fin ut. Oftast bara ca 2 dagar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KIKHOSTA

Inkubationstid 10 - 14 dagar. Hos spädbarn kortare.

Allmän vaccination har inletts via BVC sedan 1996. Sannolikt kommer antalet insjuknade att minska drastiskt.

Vaccination av förskolebarn rekommenderas av Svenska Barnläkarföreningen. Sådan vaccination kan erhållas
via BVC eller läkarstation / barnmottagning beroende på lokal organisation

Sjukdomen börjar som vanlig förkylning. Efter någon vecka kan hostattacker, kikningar och kränkningar uppträda.
Kikhostan smittar mest i början innan de typiska symptomen uppträder.

Idag finns ingen bra behandling mot kikhosta. För barn under ett år rekommenderas antibiotikabehandling i tidigt sjukdomsskede.
Det är därför viktigt att föräldrar till barn i grupp får besked om något barn insjuknat.

Ur smittosynpunkt lönar det sig inte att avstänga barn med kikhosta från förskolan.
Särskild hänsyn måste tas till barn under 1 års ålder.

 

HEMMA? Barn med kikhosta kan återkomma till gruppen när barnet är piggt och orkar med sin dag som vanligt.
Många barn återkommer trots hosta nattetid, kränkningar och trötthet. Det är för tidigt!

 

 

 

 

 

 

 

 

Springmask

Springmasken är smal, vit, ca 1 cm lång och liknar en bomullstråd. Den vanligaste symptomen är nattklåda i stjärten. Smittar vid direktkontakt - OBS handhygien!

 

Masken vandrar ner till ändtarmsöppningen under natten och det är därför viktigt med rena underkläder morgon och kväll.

 

Behandlas med VANQUIN (receptfritt). Om barnet trots behandling får tillbaka springmask bör hela familjen behandlas.

 

 HEMMA? Behandlas först och behöver sedan inte vara hemma.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Spolmask

Spolmasken liknar en daggmask (10 - 30 cm lång, gulvit eller rosafärgad).

 

Aldrig smittsamt.

 

Behandlas med VERMOX (receptbelagt).

 

HEMMA? Behandlas först och behöver sedan inte vara hemma.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MOLLUSKER

1-5 mm stora glansiga upphöjningar i huden, som efter några veckor får en liten indragning på mitten.

Molluskerna orsakas av virus. Mollusker smittar sällan till andra personer och försvinner förr eller senare, utan behandling.

Enstaka mollusker kan skrapas eller knipas bort med hjälp av smärtstillande salva.

HEMMA? Nej.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MÄSSLING - PÅSSJUKA - RÖDA HUND

De flesta barn över 18 månader är vaccinerade mot dessa virusinfektioner. Därför är det idag ovanligt att barn får någon av dessa barnsjukdomar.

Många gånger är det svårt att själv ställa diagnos. Därför rekommenderas kontakt med distriktssköterska om Du misstänker att Ditt barn har någon av dessa sjukdomar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SCHARLAKANSFEBER

Inkubationstid 2 - 4 dagar.

Scharlakansfeber orsakas av streptokockbakterier. Symptomen består av halsont, "smultrontunga", finprickigt utslag samt feber. Behandlas med penicillin.

 

 

HEMMA? Ja, minst två dagar med penicillinbehandling, åter när allmäntillståndet tillåter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SKABB

Skabb orsakas av en parasit. Sjukdomen är smittsam och kan överföras bl a via sängkläder. Symptom är klåda, speciellt nattetid och som följd av detta rivmärken, huvudsakligen på armar och ben. Dessa kan vara svåra att skilja från eksem, varför läkare bör uppsökas.

Hela familjen bör behandlas. Dessutom ska sanering av sängkläder och kläder göras.

 

HEMMA? Barnet behöver ej stanna hemma om det behandlas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SVAMPINFEKTIONER

Svampinfektioner i huden hos barn är ovanliga. Men har man husdjur, till exempel marsvin, kan barnet få en svampinfektion kallad ringorm.

Hudförändringarna är typiska med ringformade rodnader.

Behandlingen är ofta långvarig med speciell salva.

 

HEMMA? Nej.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TARMINFEKTIONER ("maginfluensa")

Symptomen är diarréer, kräknignar och magont, som kommer plötsligt. Tarminfektioner kan orsakas av både virus och bakterier. Sjuksköterskan på barnavårdscentralen ger råd om lämplig vätska och mat.

 

Viktigast ur smittosynpunkt: Tvätta händerna efter toalettbesök och före måltider!
Bristfällig handhygien är en vanlig orsak till smitta.

 

HEMMA? I det akuta skedet ska barnet vara hemma. Då allmäntillståndet tillåter kan barnet återgå till gruppen. Barnet ska då kunna äta mat och vara piggt för övrigt. Avföringarna behöver inte vara helt fasta. Det kan ibland ta någon vecka eller mer innan barnet får tillbaka sin vanliga avföring.

Se också barnhälsovårdens råd och anvisningar om maginfluensa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VATTKOPPOR

Inkubationstid 14 - 21 dagar.

Virusinfektion med små vätskefyllda blåsor (koppor). Kopporna kommer i olika stadier. Färska blåsor uppträder samtidigt som intorkade koppor.

 

HEMMA? Grundregeln (första sidan). En vecka efter första koppan slagit ut (eller när alla koppor torkat in) är sjukdomen inte längre smittsam.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VÅRTOR

Vårtor orsakas av virus. De försvinner alltid av självt, men det kan ta ett åar år innan de är borta.

 

Behandling kan vara motiverad om vårtorna sitter på besvärliga ställen.

 

HEMMA? Nej.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ÖGONINFLAMMATION

Ögoninflammationer orsakas av bakterier eller virus.

Irriterade ögon i samband med snuva medför ingen ökad risk för smitta.
Däremot ska ögon som är smetiga och klibbiga behandlas på lämpligt sätt - rådgör med barnavårdscentralen.

HEMMA? Barn med variga ögon, som behöver behandlas, skall vara hemma tills ögonen är bra.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ÖRONINFLAMMATION

Öroninflammation orsakas i regel av bakterier och behandlas med antibiotika, varför läkare bör kontaktas.

HEMMA? Då öroninflammation i regel inte smittar, kan barnet återgå till barngruppen, då det orkar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UTEVISTELSE

När barnet är piggt och i farten som vanligt, det vill säga kan återkomma till förskolan efter sjukdom, så kan barnet också vara ute som vanligt.

 

 

 

MEDICINERING

Förskolepersonalen har ingen skyldighet att ge medicin.

 

De flesta mediciner kan ges morgon och kväll i hemmet. Det gäller även penicillin.

 

Barn som behöver ständig medicinering kan som regel få hjälp efter överenskommelse med personalen och instruktion från barnets läkare.

 

 

 

"MÅNGA SJUKA"

Det händer ibland att ovanligt många barn blir sjuka.

 

Maginfluensa, streptokockinfektioner och hårlöss är exempel på sjukdomar då förskolan ibland måste kontakta barnavårdscentralens sjuksköterska och läkare för att få anvisningar.

 

Den första åtgärden blir som regel att ta reda på hur stor sjukligheten är, och vilken sjukdom det är som "härjar" bland barnen.

 

Vid behov kan barnavårdscentralen kontakta barnhälsovårdsöverläkaren (Barnkliniken) eller smittskyddsöverläkaren (Infektionskliniken).

 

 

 

HYGIENRÅD

Att tvätta händerna före måltider och efter toalettbesök är en god vana.

Det är viktigt att barnen lär sig detta. Det är vi vuxna som genom goda exempel lär barnen!

 

I förkylningstider är det viktigt att man använder engångsnäsdukar/papper, som sedan kastas. Den som hjälper barnet att snyta sig tvättar sedan händerna. I annat fall kan smittan föras vidare på detta sätt.

BARNAVÅRDSCENTRALEN OCH FÖRSKOLAN

Barnavårdscentralen ansvarar för hälsovården i förskolan.

 

Sjuksköterskan har därför regelbundet kontakt med förskolan. Vid hennes besök har Du som förälder möjlighet att vara med, om det är något speciellt Du vill diskutera. Det kan gälla Ditt barns utveckling, infektioner eller andra funderingar.

 

I de fall där personalen upplever att Ditt barn har något hälsoproblem, som bör diskuteras med barnavårdscentralen, kommer Du givetvis att kontaktas först.

 

 

Som förälder informeras Du om andra barns sjukdomar endast om det har praktisk betydelse ur smittosynpunkt - eller något annat skäl till att alla bör informeras. Barnets föräldrar har då givetvis gett sitt tillstånd.