Hos späda barn kan en avvikande viktkurva vara den enda signalen på en födoämnesintolerans / allergi

Man delar in födoämnesöverkänsligheten i två grupper; nämligen immunologiska, fr.a allergier och icke-immunologiska.

Med födoämnesallergier menar man att en liten till måttlig mängd av ett födoämne orsakar olika reaktioner som; kolik, kräkningar, diarré, eksem, urtikaria, Quincke-ödem, snuva, astma, anafylaktoid - eller anafylaktisk chock. Upprepade intag av samma födoämne skall definitionsmässigt utlösa reaktioner genom immunologiska mekanismer.

Födoämnesintoleranser
som ger liknande symptom, utlöses via andra icke-immunologiska mekanismer som t ex laktasbrist.

Behandling

Behandlingen av födoämnesöverkänsligheten bör i första hand rikta sig på de uppkomna symptomen, för att omedelbart om det är möjligt, eliminera födoämnet som har orsakat reaktionerna.

Vid lätta till måttliga besvär bör man penetrera hereditet, födoämnesanamnes och status.

Ofta kan man avfärda misstanken på födoämnesöverkänslighet - kvarstår misstanken på specifik överkänslighet, kan man eliminera födoämnet i 10 dagar - provocera 7 dagar och repetera eliminationen / provokationen - 10 resp 7 dagar.

Får man ingen effekt kan födoämnesöverkänslighet avskrivas.

Om symptomen uppstår får man avbryta provokationen, ge dietråd i samband med dietistkontakt då det är mycket viktigt att barnet får sitt näringsbehov täckt - elimination av viktiga baslivsmedel skall endast göras av den som har tillräcklig kunskap om:
barns näringsbehov
födoämnens sammansättning
hur man ger råd om födoämnen

Ta gärna kontakt med barnläkare. Mycket viktigt är uppföljande kontroller och omvärdering - som bör ske varje halvår till år.

Om barnet är överkänsligt för multipla födoämnen och/eller reagerar kraftigt på något födoämne, bör utredningen och provokation ske i nära samarbete med barnläkare/dietist.

Vid obetydliga symptom hos äldre barn, tex antydan till klåda i munnen, lindrig urticaria, diffusa magbesvär kan ett antihistamin vara av värde. OBS att klåda i munnen kan signalera allvarlig allergi och att pat. bör vara införstådd med att helst undvika födoämnet helt.

Besvär vid amning / flaskuppfödning
Om det späda barnet har besvär av typen utslag, magbesvär, avvikande längd -vikt utveckling kan komjölksallergi misstänkas (om modern druckit det eller det introducerats i barnets kost) , obs att alla "vanliga" vällingar är komjölksbaserade.
Man kan då prova med några dagars total komjölksfrihet till mamman (ammande barn) och Profylac eller Nutramigen (till flaskbarnet). Vid symptomfrihet är diagnosen komjölksintolerans trolig och Profylac eller Nutramigen kan ordineras på livsmedelsanvisning (se not i "remissrutan").

Utredning

Testningarna mot födoämnen; Phadiatop Pediatric och Phadiatop anses vara mer sensitiva än tidigare använda total IgE och RAST. De båda förstnämnda ger positivt respektive negativt svar på om barnet har antikroppar mot födoämnen, resp födoämnen i kombination med enstaka inhalationsämnen.

Om man vill påvisa specifika antikroppar mot enstaka födoämnen får man använda konventionella RAST och/eller pricktest som sällan ger mer besked än vad en noggrann anamnes i kombination med en elimination/provokation ger.

Ytterligare metod (tillgänglig via sjukhuset i Kungsbacka) för blodanalyser är Magic Lite, allergiscreening och enskilda allergen.. Denna bygger på en annan princip än Phadiatop / RAST men ger samma information.

Som ett diagnostiskt hjälpmedel för att utröna den bakomliggande orsaken till födoämnesreaktioner kan ett frågeformulär användas. Du finner här ett formulär som är anpassat för vuxna men som kan användas på många barn i skolåldern och uppåt.

Vilka barn bör remitteras till barnläkare? Spädbarn med misstänkt eller påvisad överkänslighet där utredning elimination/provokationsförsök inte leder till förbättring av symptomen. Barn med multipel födoämnesöverkänslighet. Ersättningspreparat på livsmedelsanvisning bör ordineras av barnläkare och efter att patienten har haft dietistkontakt. Livsmedelsanvisning : Fortsatt ordination samt nyinsättning vid säker diagnos får göras av läkare med BVC-verksamhet.

Barn som reagerar med anafylaxi skall alltid till sjukhus.

Som en orientering följer här några enkla noteringar om de senaste rönen angående svår födoämnesöverkänslighet.

• Mycket tyder på att även livsemdelsallergierna ökar, vissa anser dessutom att svåra reaktioner ökat men det går ej att säkert visa.
  
  Det är sannolikt så att astmadödsfall i vissa fall varit en födoämnesreaktion.
  Oftast gemensamt med födoämnesreaktioner: astma - atopisk dermatit, dvs de brett allergiska barnen. Reaktionen, som oftast sker utanför hemmet, kommer inom en halvtimme.
  
  

VIKTIGASTE RISKFAKTORERNA: jordnötter nötter mjölk ägg fisk/skaldjur soja

Jordnöt och nöt bör ej förekomma på dagis, fritids skola

En tidig exponerig någonstans (sannolikt via inhalation) är skuld till att så många små barn är jordnötspositiva i RAST-test.

Adrenalin-injektion skall ordineras till:

• Alla som reagerat med svår reaktion efter intag av livsmedel i liten dos.
  Indikationen ökar om pat har astma.
  
• Vid astma eller allmänsymptom skall Epi-pen ordineras men Epi Pen kräver träning OBS!!!!!!!!

Vid anafylaxi se kap 10

Remittera alltid barn som haft allvarlig reaktion efter födoämnesintag till barnmottagningen specialistfall!!!